En psykologi med själ

Av Eva Sanner. Ursprungligen publicerad i ”Sökaren” 3/97

Under de senaste åren har mittlivskrisen blivit ett begrepp i västvärlden. Många människor som lyckats med till synes allt – yrke, familj, sociala kontakter – upplever trots detta en tomhet, en brist på mening. För några utvecklas livssituationen till en kris, som får dem att omvärdera grundvalen för hela sin tillvaro.

Många väljer psykoterapi som ett sätt att se tillbaka på sitt liv och öka förståelsen för hur barndomen har präglat deras sätt att se på världen. De kan lära sig förstå att de kan förändra sitt liv genom att göra nya val idag, som vuxna. Några söker andliga värden och en mening med livet, ett livets syfte. Här har traditionell psykoterapi inte mycket att erbjuda och människor lämnas att själva söka vidare för att fylla sina andliga behov.

Gamla tankar i ny form.

Det finns utvecklingsvägar som kombinerar den psykologiska bearbetningen av det förflutna och sökandet efter en meningsfull framtid. Till dem hör psykosyntesen.

– Psykosyntes är ett sätt att arbeta med människors personliga utveckling vilket stöder sig på både gamla tankar om människans själ och moderna landvinningar inom psykologin, säger Margo Russell, rektor för PsykosyntesAkademin i Stockholm.

Italienaren Roberto Assagioli, som formulerade psykosyntesens teori, inspirerades bland annat av yoga, judisk mysticism och teosofin. Men han var också psykiater. Hans modell kombinerar den västerländska psykologins bearbetande av olösta konflikter (trauman) och en österländsk syn på den inre människan som en del av det universella medvetandet.

– Assagioli formulerade den traditionella filosofin om människans villkor och existens, en filosofi som gick förlorad i och med industrialismen och materialismen, på ett sätt som vi moderna människor kan första, säger Margo Russell.

Resultatet av Assagiolis arbete är en metod för personlig utveckling som kan användas inom många områden förutom psykoterapi. Också inom pedagogik, organisationsutveckling och kreativa yrken kan psykosyntes vara ett användbart redskap, menar utövarna. Och det är ett redskap som behövs extra mycket i den tid vi lever i just nu, menar Margo Russell.

– Det handlar inte bara om människors personliga utveckling, utan också om vår planets framtid. Vi behöver en psykologi som ser till helheten, både när det gäller den enskilda individens helhet och individen som en del av allmedvetandet. Assagiolis vision var också att psykosyntesen skulle användas för att främja den andliga utvecklingen hos hela det mänskliga kollektivet.

En ny roll for psykologin

Pa samma gång som människor i västvärlden upplever en andlig kris, så har den västerländska livsstilen försatt hela planeten i en miljökris. Detta är inte två av varandra oberoende situationer, för människors längtan efter livsinnehåll stillas många gånger av konsumtion och materialism. Den andliga krisen leder till miljöförstöring. Men som alla kriser erbjuder också dagens situation möjligheter till lösning. Medvetenheten om att djupgående förändringar är nödvändiga, växer.

– Inom psykologin talar man idag om eko-psykologi, säger Margo Russell.

– Med det menas en psykologi som inte bara sysslar med de enskilda individernas utveckling, utan också kan tillämpas i kollektivet för att gagna mänskligheten och hela planeten. Detta stämmer väl överens med psykosyntesens ide.

Margo Russell menar att det hos många av oss svenskar finns en inlärd känsla for kollektivet, vilket gjort att förhållandevis många av dem som utbildat sig på PsykosyntesAkademin har använt sina kunskaper i arbete inom organisationer och i undervisning. Detta ar något hon välkomnar.

Syntes i stället for konflikt

Namnet psykosyntes syftar på en syntes mellan motstridiga krafter. Alla har vi olika roller, som peri­odvis kommer mer eller mindre i konflikt med varandra. Inom psykosyntesen talar man om delpersonligheter. Men vi har också ett förflutet. Olösta trauman leder till att vi tränger undan delar av vår totala personlighet, framför allt när det handlar om aggression, sexualitet och sorg.

Vi har delpersonligheter i vårt omedvetna, som vi inte ”kan se” men som ända spelar med i vår inre orkester. Eftersom vi inte ar medvetna om dem, kan vi inte styra deras medverkan i konserten, utan överrumplas av de känslor som de för med sig. I vårt vardagsliv kan det yttra sig som problem i våra nära relationer, på vår arbetsplats eller i vårt sätt att reagera på livsproblem. Vi identifierar oss med dessa delpersonligheter, utan att egentligen känna dem.

Stärka den inre dirigenten

Genom att i terapi titta närmare på dessa delpersonligheter kan vi bli medvetna om de otillfredsställda behov som får dessa orkestermedlemmar att spela så falskt. Vi kan se att vi har ett sårat barn eller en ilsken slagskämpe inombords men att vi inte är bara dessa delar. Istället betonar psykosyntesen vikten av att ”av-identifiera” sig från de motstridiga delpersonligheterna och identifiera sig med jaget, orkesterns dirigent.

Personlig psykosyntes betyder just detta – att se att jag har dessa delpersonligheter, men också att jag är mer än dem, att stärka jaget så att det blir den kraftfulle dirigent som personligheten behöver för att kunna spela harmoniskt.

‑ Detta djupare eller högre centrum samordnar och integrerar delpersonligheterna och skapar på så sätt ett personligt själv som upplevs som ”större än summan av sina delar”. Detta synsätt står i bjärt kontrast till den medicinska modellen, som analyserar, ställer diagnos och försöker bota de onormala eller ”sjuka” beteendena hos våra ointegrerade delar, säger Margo Russell.

Här anar vi bland annat den indiska yogans syn på människan som en individuell själ, som inte är skild från det stora Självet utan är en del av detta kosmiska medvetande. Inom psykosyntesen ser man jaget som en utpost av Självet, en gudagnista som är något kvalitativt annorlunda än alla våra delpersonligheter. Därför uppmuntrar man till stillhet och meditation som sätt att lära sig vara i den inre tystnaden, i ”stormens öga”.

Bortom personligheten

Precis som vi har ett omedvetet, präglat av vårt förflutna, så har vi också ett övermedvetet, ansåg Assagioli. Där finns vår möjlighet till vidare utveckling. Liksom vi inte vill kännas vid det sårade barnet, kan vi ha en mystiker eller konstnär inom oss som inte har fått komma till sin rätt. Att ge oss möjlighet att lära känna också dessa delar av oss själva är ett av målen med en framgångsrik psykosyntesterapi.

Psykosyntesen är en av flera riktningar inom den transpersonella psykologin, som ser människan som både en individ och ett medvetande. Det finns en utveckling som går bortom den personlighet vi känner till, en väg att öppna till ytterligare en dimension av medvetande, menar man.

Inom psykosyntesen talar man om transpersonell psykosyntes – också mellan den invididuella själen och den Oändliga Själen är det möjligt att uppnå en syntes. Det upplevs som en känsla av mening, att vara på rätt plats i livet och även som en vilja att göra något för sin omvärld.

– Världen är i kris och det finns inte längre tid for navelskådande på det sätt som man kunde ägna sig åt på sjuttio- och åttiotalet. Personlig psykosyntes är en startpunkt, och för somliga människor är det fullt tillräckligt. För andra är det naturligt att sedan gå vidare och ägna sig åt att arbeta för något som är större än de själva. Det kan handla om en uppgift inom familjen, på arbetsplatsen, om att utöva någon andlig metod eller om att på något annat sätt tjäna omvärlden eller mänskligheten, säger Margo Russell.

Tränar viljan

Psykosyntesen har kallats en psykologi med själ. Men egentligen hade den lika gärna kunnat kallas en psykologi med vilja. I sin bok ”The Act of Will” beskriver Assagioli hur vi kan träna vår vilja, precis som vi kan träna en muskel.

Många av oss har svårt att säga nej, att välja och att genomföra det vi vill. Men genom att träna vår vilja kan vi lära oss nya sätt att hantera valsituationer och konflikter.

– Psykosyntes erbjuder hopp på så sätt att vi inte behöver vara offer for omständigheterna. Vi har en vilja och vi kan förändra vårt sätt att möta livet. Det är något som verkligen behövs, för bara på så sätt kan vi också förändra vår och därmed planetens framtid, säger Margo Russell.

Metoder som används inom psykosyntesterapi är bland annat terapeutiska samtal, vägledda visualiseringar, gestalttekniker, grupprocess, fri teckning och reflektiv receptiv meditation. De flesta av dessa tekniker kan användas även i andra sammanhang än psykoterapi.

Oavsett sammanhang finns något som är specifikt för psykosyntesen: synen på människan som ett Själv med en personlighet. När en människa söker hjälp för att hon är i kris eller har kört fast, så ser psykosyntesterapeuten henne inte bara som en individ, kanske mer eller mindre neurotisk, som har ett problem. Psykosyntesterapeuten ser henne också som ett högre medvetande som försöker komma till uttryck genom en begränsad individuell personlighet.

Ibland talar man inom psykosyntesen om ”spiritual emergency”. Uttrycket ar hämtat från Stanislav Grof och avser den kris som kan uppkomma i en människas liv nar hon lever alltför långt ifrån sitt syfte, när behovet av mening blir så stort att det för en tid överskuggar alla andra behov. Resultatet är en själslig och psykologisk kris, ibland med psykosliknande symtom, som dock bör behandlas som den andliga kris den är och inte stämplas som en sjukdom, menar psykosyntesterapeuterna.

Både djup och höjd

Margo Russell är noga med att påpeka att hon inte ser psykosyntes som en del i det som kallas new age. Psykosyntesen vill varken vara rent ”andlig” eller rent ”världslig”. Både den andliga dimensionen och bearbetandet av tidiga trauman behövs for en harmonisk personlighet.

– Många andliga rörelser och grupper förnekar betydelsen av den psykologiska processen. De får förr eller senare problem, eftersom det leder till ett undertryckande av den mänskliga naturen och av det som kallas vår Skugga*). Assagioli menade att västerlänningar först behöver bygga ett ego, inte krossa det, och därefter integrera personligheten med en känsla av mening i livet. Han brukade också säga att det inte bara behövs en djuppsykologi utan också en ”höjdpsykologi”. En sådan omfattar också vår längtan efter det högsta inom oss, vår kapacitet till osjälviska handlingar. Psykosyntesen är inte antingen/eller, den ar både/och.

”Psykosyntes behövs idag”

Intresset för psykosyntes har ökat de senaste åren. Margo Russell menar alltså att det som psykosyntesen har att erbjuda behövs mer än någonsin just nu, kanske speciellt i Sverige.

‑ Livet har alltid varit omöjligt att förutse. I Sverige har människor varit trygga socialt och ekonomiskt och har dessutom under lång tid sluppit krig. Idag upplever många svenskar hur saker och ting som de alltid kunnat lita på inte längre ger den tryggheten. Den sociala välfärden naggas i kanten, arbetslösheten ökar och människor kan inte längre förutse hur deras framtid ska bli. Det ar också ett vägskäl som inte bara handlar om människors jobb och försörjning, utan om de värderingar som ligger till grund för hela vårt samhälle. Här har psykosyntesen en viktig roll både när det gäller att ge människor upplevelsen att de är mer än sina livsvillkor och även att ge människor möjlighet att bygga sina liv på djupare andliga och humanistiska värderingar.

Övning ROSEN

Här kan du själv börja en typisk psykosyntesövning, kallad Rosen.

Sätt dig bekvämt med slutna ögon. ”Se” inom dig en rosenbuske, översallad av knoppar. Det ar en frisk buske med blanka vackra blad och frodig grönska.

Överst i busken finns en rosenknopp, som ar alldeles särskilt vacker och välformad. Du tittar närmare på knoppen, du ser att den är omsluten av de skyddande gröna bladen i väntan på rätt tidpunkt.

Nu ser du hur först de gröna foderbladen öppnar sig och sedan hur kronbladen i denna ros sakta börjar öppna sig, ett efter ett. Betrakta hur rosen slår ut, varje blad perfekt format, se hur varje blad skyddar bladet innanför.

Medan du ser hur rosen slår ut, känner du hur något inom dig också ”slår ut”. Du känner hur något nytt börjar öppnas och leva inom dig. Nu ser du hur rosen är helt utslagen, helt perfekt i färg och form och fylld av kraft. Du ser in i rosens mitt och där, i själva centrum av blomman, ser du en symbol för det nya som håller på att ta form i ditt liv just nu. Det kan vara precis vad som helst, låt bilden komma precis som den är, döm inte och försök inte förstå. Ta emot din inre bild.

När du känner att du är färdig och att du fått kontakt med din symbol, kan du öppna ögonen och skriva ner eller rita det du behöver för att minnas.

*) Skugga: Gömda eller omedvetna sidor av en själv, både goda och dåliga, vilka jaget antingen har trängt bort eller aldrig varit medvetet om.

 

Psykosyntesen kombinerar gamla esoteriska tankar och modern psykologi och kan användas inom flera olika områden för att hjälpa människor att läka själsliga sår och hitta mening i sina liv.

Idag behövs psykosyntesen mer än någonsin, menar Margo Russell, rektor för PsykosyntesAkademin i Stockholm.

 

Av Eva Sanner. Ursprungligen publicerad i ”Sökaren” 3/97