Vad är psykosyntes?

Ett av de vanligare sätten att presentera psykosyntesen är genom den så kallade äggmodellen (se figur 1.1). Den är en karta över det mänskliga psyket som innehåller olika nivåer av medvetet och omedvetet material. Nedan följer en summarisk beskrivning av ”äggets” olika delar.

1. Det lägre omedvetna motsvarar det som i psykodynamisk teori vanligen refereras till som ”det omedvetna”. Här finns implicita tidiga erfarenheter, minnen, drifter, begär, samt grundläggande fysiologiska funktioner.
2. Det mellersta omedvetna avser allt det som är utanför det omedelbart medvetna, men som vi relativt enkelt kan föra in i medvetandet, såsom vissa minnen, tankar och känslor.
3. Det högre omedvetna utgör den del av det omedvetna som innehåller ”högre” positiva aspekter såsom intuition, altruism, kreativitet, och andra latenta konstruktiva psykologiska funktioner.
4. Det omedelbart medvetna är alla omedelbara varseblivningar, såsom tankar, känslor, kroppsförnimmelser och övriga sinnesintryck.
5. Jaget är medvetande och vilja i mitten av psyket, en förmåga till bevittnande och väljande, som är transcendent-immanent med medvetandets innehåll.
6. Självet är ett permanent centrum av transcendent-immanent medvetande, som utgör grunden för det personliga psyket, och som upplevs ha en universell och individuell karaktär. Från Självet kan vi härleda olika kvaliteter, eller impulser, i psyket, såsom en läkande konstruktiv kraft, en sammanhållande, organiserande funktion, samt transpersonella kvaliteter såsom kreativitet, intuition, inspiration och altruism.
7. Det kollektivt omedvetna är den ackumulerade omgivande psykiska miljön, nedärvda möjligheter för psyket att fungera samt de motiv och bilder som funnits i alla tider och som kan uppstå på nytt.

En modell som används inom psykosyntesen för att beskriva psykets olika funktioner och individens förmåga att i varierande grad styra över dessa är ”stjärnan” (figur 1.2).

1. Sinnesintryck och kroppsförnimmelser är alla de ”indata” som når medvetandet från våra sinnen och kroppen som helhet. Det är syn-, hörsel-, doft-, smak- och känselintryck som uppstår i medvetandet.
2. Känslor är alltid närvarande i någon form, ibland i förgrunden i form av tydliga och urskiljbara känslor och affekter, och ibland i bakgrunden i form av stämningslägen.
3. Impulser och begär är spontana inre uppmaningar att agera. Ofta upplevs de som autonoma och de kan ta både adaptiva och maladaptiva uttryck.
4. Fantasi är förmågan att för det inre ögat manifestera bilder, men också olika sinnesintryck, scenarion och händelseförlopp.
5. Tankar är förmågan att resonera, fokusera, föra en inre dialog eller på annat sätt kommunicera i det inre.
6. Intuition innebär att varsebli information i helheter, utan föregående logiskt resonemang.
7. Viljan är möjligheten att i varierande grad påverka psykets olika funktioner.
8. Medvetande (jaget) innebär en förmåga att expandera eller minimera området för varseblivande samt göra medvetna val i relation till det som varseblivs.

Psykosyntesen är en integrativ psykologi. Den inkluderar flera dimensioner, såsom en psykologisk, en existentiell, en transpersonell, en relationell dimension och en fysisk. Psykosyntesen betonar integration och balans mellan alla dessa aspekter. Den psykologiska instans kring vilken integration sker är jaget, med dess centrala placering i psyket (Bäckmo, 2022).

Assagioli, psykosyntesens grundare, menade att ingen enskild psykologisk teori kan förklara hela människan. Vi behöver olika perspektiv för att förstå våra inre processer och utvecklingsmöjligheter.

Det själsliga perspektivet är en central del av psykosyntesen. Det innebär att vi som människor har en djupare dimension bortom vår personliga historia och våra dagliga bekymmer. Vi kan uppleva känslor av samhörighet, inspiration och en större mening med livet.