Hjärtat är ett livsviktigt organ kroppen. Hjärtat har en viktig fysisk uppgift. I kroppen jobbar ditt hjärta ständigt med att göra sin uppgift som ett organ för transport av blod och syre. Det pumpar och slår. Vi är ibland medvetna om hjärtats slag men oftast inte. Hjärtat gör sitt jobb. När det sviktar så uppstår ofta rädsla och ångest. Rent fysiskt behöver vi vårt hjärta för att leva och det vet vi.
Men vi behöver vårt hjärta också ur ett annat perspektiv på att leva. Att leva med ett känslomässigt öppet hjärta är annorlunda än att leva med ett slutet hjärta. Att leva med en lätthet i hjärtat är annorlunda än att leva med en tyngd i hjärtat. Ett sorgset hjärta är annorlunda än ett lyckligt hjärta. Hur vet vi det här? Det syns inte på EKG och även om vi kan tala om att vi känner något i hjärtat så är det hjärnan som styr vad vi känner. Vi bara ”vet” hur ett öppet och lätt hjärta känns i jämförelse med ett tungt och slutet. Vi vet något om hur vi har det genom hur det känns i hjärtat, som om det sitter en extra medvetenhet där i bröstet.
Att lyssna till hjärtats visdom och inte bara till hjärnans logik, öppnar upp för möjligheten att göra gott, att hjälpa andra människor Det fina är också att forskningen numera kan visa hur hjärnan aktiverar centra som har med välbefinnande att göra när vi gör något för att hjälpa andra. Vi är programmerade att vara generösa och visa medmänsklighet. Vi gör gott och det får oss att må gott.
Tänk om vi alla medvetet skulle göra en eller kanske tre handlingar om dagen för att göra en annan människa glad? Hur skulle det bli då i vår ort, vår stadsdel, vår stad? Eller i vår närmaste omgivning?
Den gyllene regeln, som återfinns i alla de stora världsreligionerna eller filosofierna är ”gör inte mot andra det du inte vill att de ska göra mot dig”. Så enkelt och så svårt.
Inom psykosyntesen kan vi träna den goda viljan genom att både disciplinera oss att göra något gott och genom att hålla ut och inte ge upp för tidigt. Det är inte lätt men inte heller svårt.
Så paradoxalt kan detta med en god viljehandling faktiskt vara för oss. Ibland är det enkelt, ibland är det svårt. Karen Armstrong, religionsforskaren och författaren, har skrivit otaliga böcker som innehåller texter om den gyllene regeln och om medkänsla. Det hon talar om, finns centralt inom psykosyntesens förhållningssätt så det känns så nära och så självklart att inkludera i psykosyntesbloggen. Hjärtats visdom vet när något är det enda rätta att göra om vi vill vara en medkännande medmänniska.
Ordet hjärta kommer från det germanska ordet hertan-n, liksom det engelska ordet ”heart”. Det återfinns i flera europeiska ordböjningar. Men så har vi också det latinska ordet för hjärta cor eller coraticum, som återfanns i medeltida franskans corage eller det moderna courage, som betyder mod både på franska och engelska.
Hjärtats mod, att våga för att det är det enda rätta att göra. Ibland handlar det om att våga ta språnget till det okända, att våga stå upp för en övertygelse, att till och med utmana sin egen bekvämlighet.
Hjärtats mod, den inre övertygelsen, att göra det som är rätt även i osäkra situationer. När vi höjer oss över stundens feghet och blir mer av den vi är ämnade att vara.
Om du hade modet, vad skulle du då göra?
Ann Marie Lamb
Diplomerad psykosyntesterapeut PSA®
Rektor vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin
