Jag har i en tidigare text beskrivit hur vi kan förlora oss i vår omedelbara upplevelse, fastna i känslor och tankar utan att vara medvetna om att det är det som sker. Men vi har också saker som vi identifierar vårt jag med som är mer bestående över tid. Vi är ofta identifierade med vissa delar av vår personlighet, vi säger till oss själva ”sådan här är jag”
Det är naturligtvis omöjligt att leva utan någon självbild, vi behöver alla någon karta över oss själva, men alla självbilder blir också på något sätt begränsande.
Det är uppenbart om det är en negativ självbild. Att alltid ha blivit sedd som bråkstake och få sin identitet i det gör det svårare att ta fram och äga mjukare sidor. Men även självbilder som är mest positiva blir en begränsning om vi identifierar oss för hårt med dem. Om det är viktigt för min självbild at vara ansvarstagande kanske jag har svårt att ge upp även när det blir för mycket för mig, och lek kanske inte får så stor plats i tillvaron. Om jag ser mig andlig kanske jag hat svårt att tillstå sidor i mig som inte är så upplysta
Så rekommendationen är att hålla våra självbilder med lätt hand, och vara villiga att rita om kartan gång på gång. Bilden kan få bli mer mångfacetterad och komplicerad.
Livet har också en tendens att rycka undan våra identifikationer förr eller senare, och ju hårdare vi håller i dem desto mer ont gör det. Att till exempel vara identifierad med utseende, och åldras. Att vara identifierad med yrkesroll och bli arbetslös eller gå i pension.
Att träna avidentifiering kan både göra det lättare att vara med fler typer av upplevelser i nuet, och göra det lättare att acceptera och följa med i livets oundvikliga förändringar. Jag kan gång på gång iaktta min upplevelse i stunden och konstatera att detta är vad jag upplever just nu, men det kommer att förändras. Jag kan också lägga märke till vilka roller och självbilder som jag identifierar mig med och medvetet ge plats åt andra sidor av mig själv. Om jag tillåter bilden av mig själv att bli mer mångfacetterad så blir det också lättare att uppskatta och välkomna mångsidighet också hos andra, och jag kan ge andra möjlighet att få kliva ur de färdiga fack de kanske blivit satta i.
Fredrik Lundh
Legitimerad psykoterapeut
Diplomerad psykosyntesterapeut PSA(R)
Huvudlärare och handledare vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin