Det är med sorg i hjärtat jag skriver dessa ord. Mona Eriksson, stiftelsens högt uppskattade studierektor, har lämnat jordelivet efter en kort tids sjukdom. Hon dog i kretsen av sin närmaste familj, sin bror Sten och sina två yngsta brorsdöttrar. Det var stilla och lugnt.
Hon lämnar efter sig ett stort tomrum. Främst i sin familj, men även hos oss på akademin och i den stora vänkretsen.
Mona har betytt så mycket för så många under sina mer än 13 år vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin. På många sätt har hon symboliserat själen, den energin som utstrålar glädje och kärleksfullt hållande.
Som studierektor har hon mött elever under närmare hälften av den tid stiftelsen har verkat som utbildningsstiftelse. Många av eleverna har under hennes sjukdomsperiod vittnat om Monas betydelse för dem. Otaliga gamla elever har hört av sig till henne. Som lärare har hon varit högt uppskattad, både som kollega och vän. För oss, som haft förmånen att nästan dagligen vara med Mona har hon betytt mer än ord kan uttrycka. Hennes energi, humor och hängivna arbete har gett vardagen en alldeles särskilt hög valör. Hon är djupt saknad.
Vi kommer återkomma med tid och plats för en minnesstund för Mona, i samråd med hennes familj. Enligt egen önskan kommer hon kremeras och begravas hemma i Dorotea.
Mona, i ljust minne bevarad.
För Stiftelsen PsykosyntesAkademin
Ann Marie Lamb
”Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag, men ibland blir den aldrig detsamma mer.”
Alf Henriksson
Så fruktansvärt sorgligt. Vilken förlust för oss alla 🙁
Så otroligt sorgligt❤️
Åh, så sorgliga nyheter. Mona har en speciell plats i mångas hjärtan. Jag minns henne som kollega på vår mottagning i Stockholm, hennes humor och energi bidrog till vår trivsel. Hon lämnar ett stort tomrum.
Älskade Mona ❤️
Vad tråkigt och sorgligt Hon var ett fint stöd till mig under många år
i AM REALLY UPSET TO HEAR OF MONA’S DEATH – WHAT A SHOCK. AND YES SHE WILL BE MISSED. Irene
Kära Mona! Det är med bestörtning jag läser att du lämnat jordelivet. Jag är så glad stt vi av en tillfällighet träffades på Karolinska i våras och fick en liten pratstund. Vi skiljdes åt med en varm och innerlig kram. Tack för vår tid som kolleger. Vi var inte alltid överens men det fanns en varm känsla som överbryggade våra olikheter. Vila i frid❤️Din kollega Karin
Det är verkligen sorgligt. Hon var en härlig arbetskamrat och jag kommer sakna henne mycket. Gott att höra att hon hade sina närmaste hos sig. Jag tänder ett ljus och jag är övertygad om att Mona redan är framme.
Älskade Mona
Tack för fint tillkännagivande Ann
Tårar av vördnad tacksamhet o tomhet…
Mona, my Mona Lisa, my lovely smile and joyous heart -I would not be today who I am without your immense patience and sweet encouragement to keep me on my path
I loved you, I love you and I will always love you -you changed my life and got a permanent warm and happy place in my heart
I hope you leep dancing brave and free soul!
❤️✨
Älskade Mona ♥️ Mina ögon fylls av tårar. Din stora kärlek omfamnade mig i kampen mot min dotters cancer. Av hela mitt hjärta önskade jag att du skulle vinna denna kamp. Överväldigas av en stor sorg att du inte längre finns här på jorden.
Det är med sorgsen förvåning jag läser detta. Och det påminner mig om att ta bara på varje stund livet har att ge. Tack för allt du gav här Mona. Gå vidare i frid. ❤
Lärde känna Mona som VD för Goodwill sekreterarservice 1990 när jag konsultade. Sedan dess har vi följts åt, allt mer sporadiskt, men med värme och tillit. TACK Mona för alla trådar du lärt mig nysta i, det gemensamma hälsointresset, som försökskanin vid massagestudier, biokompis, utemiddagar, Eric Pearl (självklart såg du aurorna och din klocka stannade), Sandra Levy-helg, teaterbesök, hemmamiddagar m m. Sorgsen över förlusten av en riktigt djup person. Hann prata med dig kort, men visste inte att det var såå illa. Vet fortfarande inte ens vad som hände. Någon? Hälsa alla ovanför Regnbågen!
Jag blev helt bestört av att läsa detta. Hade ingen aning om att Mona var sjuk. Känns väldigt märkligt, Mona är/var ju så full av liv och energi. Näe…
Så tidigt! Kram Ingela
Fina fantastiskt kloka Mona – du är saknad. Du var en uppskattad kurskollega till mig vid PsykosyntesAkademin i 4 år. Och kollega hos Mayday Bemanning. Och musikalkollega när vi sjöng Lysannes fina psykosyntesmusikal Aviva – vad roligt vi hade. Din härliga personlighet (du vet vi med våra balettsteg:-)), ditt norrländska lugn, livserfarenhet och din busighet gjorde att du passade in överallt. Du var som sprungen ur en granrot på något sätt, så självklar. Jag saknar dig och inser nu att det kommer kanske ta ett tag tills vi träffs igen. men då ska vi har roligt igen. Skickar mycket kärlek och omtanke till dig då jag tror att din, om än korta, sista tid var tuff! I fridfullhet – jag hälsar på i Dorotea förstås när jag åker förbi på väg till Åsele :-)!