Det kan vara en tröstlös aktivitet att läsa böcker om hur man ska leva för att må bra. En till synes oändlig ström av nya varianter på ämnet svämmar över hyllorna i de digitala bokaffärerna. Och det finns ett begripligt förakt mot den genre som kallas ”självhjälp”, eftersom det råder minst sagt varierad kvalitet bland dessa böcker. Men tankar och idéer om hur vi kan leva våra liv så väl som möjligt kan knappast betraktas som något oväsentligt. Vad kan vara viktigare än att leva väl? Några av de mest respekterade filosoferna och tänkarna i världen har sysselsatt sig med frågan om vad det väl levda livet innebär. Så i stället för att kasta ut babyn med badvattnet så behöver vi finna och välja ut den litteratur som har god kvalitet.
Kvalitet kan vara många olika saker i detta sammanhang: levd erfarenhet av specifika livsutmaningar, djupdykningar i filosofi, psykologi och empirisk forskning, eller varför inte en god litterär förmåga hos författaren. Ingen av dessa förmågor kan sägas trumfa alla de andra, men psykologin utgår som källa för sin trovärdighet framför allt från empirisk forskning. Det innebär att varje psykologisk teori som eftersträvar att tas på allvar behöver kunna visa på stöd inom forskningen.
Forskningen bakom boken Born to Flourish
2026 publicerades en bok som bygger på flera decenniers studier kring välmående. Forskarna har velat undersöka hur välmående kan stärkas, snarare än betrakta det som ett medfött personlighetsdrag. Boken heter ”Born to flourish” och författarna är Richard J Davidson och Cortland Dahl, båda verksamma vid Center for Healthy Minds, vid universitetet i Wisconsin-Madison. Den centrala modellen de utvecklat kallar de för ”Healthy minds framework”, och den består av fyra grundläggande förmågor för att ”blomstra” som individ:
- Awareness (medveten närvaro) – att uppmärksamma vad som sker i kropp och sinne i nuet.
- Connection (samhörighet och kontakt) – att utveckla värme, medkänsla och genuina relationer till sig själv och andra.
- Insight (insikt) – att förstå hur tankar, känslor och självbilder formar vår upplevelse.
- Purpose (syfte/mening) – att leva i linje med det som verkligen är viktigt och meningsfullt.
Dessa fyra förmågor utgör, enligt forskningen de redogör för i boken, grunden för välmående. Det är alltså fyra områden som vi kan träna och utveckla, och genom detta öka vårt inflytande över vårt välmående. Modellen förenar modern affektiv neurovetenskap, forskning om meditation och kontemplativa praktiker, buddhistisk psykologi, och praktiska övningar som kan integreras i vardagen. Modellen är inte unik, utan dessa områden (eller varianter av dem) tycks återkomma i forskningen, inte minst inom området positiv psykologi som fokuserar på olika aspekter av mänskligt välmående. Detta är särskilt viktigt för psykosyntesen, eftersom modern forskning tycks validera flera av psykosyntesens grundprinciper.
Vad detta betyder för psykosyntesen
För den som bekantat sig med psykosyntesens livs- och människosyn så framstår medvetenhet, relation, insikt och syfte som självklara principer. Men även om de är intuitivt rimliga och attraktiva så är det viktigt att vara beredd att ompröva varje psykologisk teori mot aktuell forskning, som annars riskerar att övergå i stel dogm. Boken, ”Born to flourish”, är naturligtvis bara en inblick i ett mer omfattande forskningsfält, men den bygger ändå på flertalet mångåriga och djupgående studier. Och den ger inte upphov till ett behov av att ifrågasätta psykosyntesens grundpelare, utan tvärtom så kan vi konstatera att omfattande empiri stärker flera av psykosyntesens grundtankar.
Psykosyntes integrerar djuppsykologiska perspektiv med kontemplativa tekniker och betonar vikten av att tillämpa olika övningar för att stärka vårt inre, våra relationer, vår självinsikt och kontakt med känsla av mening och syfte. Aspekter av inre utveckling testade i forskning som visat på positiva psykologiska, existentiella och relationella effekter.
De fyra förmågorna i psykosyntesens praktik
Inom psykosyntesen praktiseras de fyra områdena på flera sätt:
- Awareness (medveten närvaro) – avidentifiering och träning på medveten närvaro är centrala inslag i psykosyntesen.
- Connection (samhörighet och kontakt) – Assagioli var tydlig med att betona vår relationella sida, och att tillämpa psykosyntesens principer för att utveckla mer medkännande och kärleksfulla relationer.
- Insight (insikt) – att förstå hur tankar, känslor och självbilder formar vår upplevelse är ett centralt inslag i psykosyntesen, där psykodynamiska, kognitiva och behavioristiska principer samverkar.
- Purpose (syfte/mening) – även detta är ”klassisk psykosyntesmark”, där syfte och livsriktning har betonats genom att arbeta med upplevelser av kallelse, livssyfte och livsväg, samt att finna mening i motgångar och förluster.
Kort sagt kan man säga att forskningsfynden i boken Flourish stärker flera av psykosyntesens grundprinciper, inte minst grundpremissen att välmående är något vi kan skapa mer av i våra liv genom aktiva tekniker, vilja och livsriktning.
Om du är intresserad av att läsa mer om psykosyntes eller ta reda på ifall någon av våra utbildningar skulle vara intressant för dig, tveka inte att höra av dig till någon av oss på PsykosyntesAkademin, eller kika på vår hemsida.
Philip Bäckmo
Diplomerad psykosyntesterapeut
Rektor PsykosyntesAkademin
